Kost och hälsa har varit en av mina huvudintressen sedan jag drogs med i alternativrörelsen 1973. Min vandring har varit brokig, stundtals mycket hälsosam, stundtals ganska osund. Under mina sunda perioder så har jag bland annat varit vegetarien (ca åtta år), biodynamisk, fältmässig grönsaksodlare och regelbunden fastare (höst och vår under flera år). Jag fick mycket inspiration av 70-talets hälsogurus; Are Waerland, Lilly Johansson, Karl-Otto Aly med flera. På sätt och vis var det enklare då. Idag finns så många olika skolor, metoder och preparat.
Under mina osunda livsperioder så har jag, under åratal, suttit fast i kött/kaffe/alkohol/nikotin och sockerträsket.

Som barn hade jag lyckan av att vara född på ett jordbruk i början på 50-talet. Min mor tillredde all mat, huvudsakligen på råvaror från gården. Detta skedde dels på grund av en viss skepsis mot halvfabrikat och tillsatser (min mor var utbildad internatföreståndarinna med erfarenhet av storhushåll), dels på grund av att det helt enkelt inte fanns kontanter att köpa för. Det var egen tillverkning som gällde. Med stort intresse såg jag en gris bli slaktad (detta var ju mycket spännande!) varje höst och vår. Att sedan äta upp den var helt naturligt, även om jag föredrog den slaktade kvigan. Att mjölk och ägg kom ladugården och hönshuset var heller ingen hemlighet. Att få åka traktor och vagn till kvarnen med min far för att mala säd var också ett litet äventyr. Han kom hem med stora säckar som senare blev bröd. Grönsakerna växte men var mest tråkiga för att dom gjorde inte så mycket väsen av sig. På tallriken var dom dock ok.
Med tiden blev man lite blasé på "lokalt producerat" och "lokalt konsumerat". Jag kommer ihåg när vi började äta "köpe" nyponsoppa i pulverform. Den var mycket sötare och kliade inte i halsen som mors hemlagade. I tonåren kom potatismospulver vilket jag gillade högt för att det var helt slätt, utan klumpar. Gott! Mor slutade även med safttillverkningen (vi drack antagligen alltför mycket!) och det inköptes stora tio-litersburkar med söt saft som jag drack mängder av. Denna saft hade en klar bismak av någon kemikalie och än idag tycker jag egentligen att saft skall ha denna bismak. Barndomens prägling sitter hårt!
Med facit i hand så är jag mycket glad över den start som min kosthållning fick även om jag då, när det skedde, stundtals hade känslan att vara missgynnad på grund av för lite godis, läsk, glass och allt annat som ett litet barn längtade efter på 50-talet.

På senare år har jag, eftersom jag nu verkligen kommit upp i medelåldern där återhämtningningstiden för alla fysiska misstag mångdubblerats, fått ett nyvaknat intresse för min kost och min hälsa. Ska jag ha en frisk och aktiv ålderdom så behöver jag läsa på! Detta har gjort att jag börjat rota i mina gamla rötter igen.


På den här sidan kommer jag att samla länkar och material, dels för att kunna visa det för andra, dels för min egen skull. Det känns som att jag behöver ha ett litet eget hälsobiblotek att referera till.

Om du som läser det här tycker att du har bra info att tipsa om, please skicka mig ett mail!

Are Waerland var ju det som allt vilade på även om jag tyckte att han var lite tråkig. Det var lite väl mycket fastemarscher och vattendrickande. Waerland var dock en verklig banbrytare och egentligen den svenska hälsokoströrelsens gudfader. Han var en människa långt före sin tid.

Lilly Johansson var en av mina hjältar. Hon var mycket sjuk som ung men botade sig själv med Waerlands kost- och levnadsråd och blev sedan anförare för ett av Sveriges främsta hälsohem. På 70- och 80-talet var hälsohemmen "riktiga" hälsohem. Nu är det mer spa och mys som gäller. Nu krävs alkohol till middagen. Det var helt otänkbat förr.

Föllingegården var ett av hälsosveriges (och alternativrörelsens) fästen. Här var det fasta som var en av huvudpelarna i kroppsrestaureringen. Fastan är ett superverktyg när det gäller att kurera kroppens sjukdomar. Den är dock inte särskilt effeltiv när det gäller att gå ner i vikt. Kanske därför som den kommit lite ur ropet. Vegetarisk kost var en annan total självklarhet.
Från Föllinge kom även Jerker Engborg, en biodynamiker med frustande energi som inspirerade mig i grönsaksodling och levnadsföring.

Biodynamiska föreningen var "min" förening! Kjell Arman var min konsult. Att odla biodynamiskt var helt självklart under mina mest intensiva odlarår i början på 80-talet. Nu, drygt 25 år senare, är det ännu mer självklart och kanske den enda räddningen för vår miljö där t.ex. Östersjön ständigt är i fokus. Att handla biodynamiskt är också en självklarhet även om plånboken ibland säger stopp.

Karl-Otto Ahly på Tallmogården var en annan doktor som jag studerade. Nu är han väl på annan plats. Här kan du läsa lite vad han säger! . Aly fick en gång frågan om varför inte Waerlands hälsolinje hade fått större genomslag än den har fått då den bevisligen fungerar mycket bra. Svaret blev att den så kallade "skolmedicinen" ju backas upp av den internationella läkemedelsbranschen som är en av de mest lönsamma branscherna på klotet. Pengarna styr!

På senare tid har jag stött på Wilhelm Julke. Han bor för närvarande granne med min arbetsplats i Järna.

Peter Wilhelmsson är en auktoritet på vitaminer och mineraler. Han bok "Ett friskare liv" (som min dotter visat mig) är en manual i näringslära som gör mig både mycket inspirerad och förvirrad. Huvuddragen har jag dock snappat upp, tror jag...

Under det senaste året har jag haft förmånen att ha min 20-årige son, återigen, boende hos mig. Som grädde på moset så arbetar han hos Biodynamiska Produkter i Järna som är kanske Sveriges största grossist av krav- och demetermat. Biodynamiska Produkter (BP i dagligt tal) hanterar pallvis med mat varje dag, stundtals med stort svinn. Dessutom erbjuder dom bra personalrabatter. Detta har gjort att jag har blivit exponerad mot biodynamiska grönsaker, frukt, nötter, pasta, ost med mera på ett sätt som inte skett på över trettio år. Förutom att jag mår bättre, har gått ner i vikt (trots att jag äter större volymer!) och springer snabbare så finns det en allt överskuggande orsak till att jag gillar BP:s sortiment: SMAKEN!
Biodynamiska produkter är helt enkelt beroendeframkallande på grund av sin utsökta smak. Jag skulle kunna bli våldsam om jag inte får mina hasselnötter från BP ( producerade av Morgenland i Tyskland)! Sedan är det ju tyvärr ofta så att priset i dagligvarubutiken är för högt för att tillåta ett kontinuerligt intag. I nuläget så prutar jag hellre på annat än min mat, dock.


Avföringen, den föraktade, försummade och förskräckande. Längst ner på den här sidan så dristar jag mig att ta upp det kontroversiella, men ack för hälsan så otroligt viktiga, ämnet: avföringen. Att överhuvudtaget beröra detta ämne kan vara kontroversiellt. Avföringen är något som man inte pratar om, absolut INTE petar i och helst bara spolar ner, snabbt, i toaletten. Av alla ämnen som man kan diskutera så rankar nog avföringen bland dom absolut lägsta. Kanske svårt perverterad sex är värre men avföringsdiskussioner får ofta människor att spontant zippa up. Jag tror till och med att du, nu när du läser det här, känner ett visst obehag. Gör du det inte är du ovanlig. Eller har kanske dålig empati...
I de flesta andra processer, inom vilken tillverkning det vara månde, så är restprodukternas kvaliteter mycket intressanta därför att de berättar intressanta fakta om tillverkningsprocessen. Så är det t.ex. i all industriproduktion. Studiet av avgaserna från en racermotor är t.ex av högsta prioritet då de berättar väldigt mycket om vad som händer i motorn, hur förbränningen sker.
Det samma gäller för människan. Det som kommer ut där bak, hur det ser ut, hur det känns, hur ofta det sker, allt detta innehåller enormt med information om hur din kropp fungerar (...att jag bara törs skriva detta!... dessutom på Internet...!). Så uppmärksamma det mer, mycket mer och läs på mer om tarmtömningar, peristaltik, tarmveck, tarmväggar, förstoppning, slagg i tarmen och alla andra tarmfunktioner/-problem. Vi har alla mycket att lära här, främst om oss själva!

Huvudorsaken till den utbredda ignoransen gentemot avföringen och därmed ändtarmen och analöppningen (och tjocktarmen) är inte i första hand en allmännpreventiv hygienaspekt. Huvudorsaken är barndomspräglingen. På den här punkten är präglingen, utförd under årtusendena, så gedigen att den nästan måste anses genetisk.
På 70-talet var jag backpackerfundamentalist och reste i Asien. Toapapper existerade över huvud taget inte. Med min militanta inställning var det absolut nödvändigt att göra som lokalbefolkningen, vilket jag gjorde. Mentalt var det inga som helst problem men fysiskt/(genetiskt?) så tog det veckor, kanske månader, att få min vänsterarm att sluta ha spasmer och konvulsioner då den skulle utföra sitt hantverk. Det var med stort intresse jag åsåg detta agerande av min egen kropp.

Till sist, i detta skämmiga ämne ("varför måste han hålla på så länge..."), ett tips som vid kontinuerlig användning antagligen förlänger ditt liv med åtskilliga år; Birger Ledin, en gammal gedigen hälsokostprofil, uppfann för många år sedan Clysmatikern. Det är en tarmsköljningsapparat. Jag har haft den i min ägo i tio år och jag rekomenderar den varmt. Studera den mer på Ledins hemsida, köp den hos en återförsäljare och förläng ditt liv.

Phuu, äntligen slut på det här pinsamma...

© Hans Rekestad Enterprises 2004